Memoarer

Julian Assange memoarer har varit omtvistade. Du behöver dock inte vara Wikileaks grundare för att ha något att säga!

Julian Assange memoarer har varit omtvistade. Du behöver dock inte vara Wikileaks grundare för att ha något att säga!

Att skriva memoarer är inte enbart något för äldre människor – alla har något att berätta om! Om inget annat kan det vara ett bra led i den personliga utvecklingen, ett sätt att få skriva av sig på. I andra fall kanske det till och med kan leda till en publicerad bok. Vem vet?

Varför skriva sina memoarer?

  • En chans att skriva av sig.
  • Personlig utveckling.
  • Gamla minnen återkommer, saker man helt hade glömt.
  • Både kul och bra att reflektera över saker man upplevt.

Hur gör man?

Jag förespråkar ofta ”spontant” skrivande. Har man väl en idé i huvudet (behöver inte vara särskilt genomarbetad, bara man har en vag tanke) är det bara att sätta igång! Men för att få fart på det hela, här är några tips på hur hela processen kan se ut:

1. Brainstorming: Första steget är – som i så många andra fall – att komma på idéer. Skriv helt enkelt ner allt du kan komma på. Gamla minnen, händelser och personer som betytt något för dig. Det spelar ingen större roll vilket skede av livet det är fråga om så länge det är något som är/har varit viktigt för dig. Alla, oberoende av ålder, har något minne som etsat sig fast. Var ärlig.

2. Välj ut en idé: Nästa steg är att organisera sina tankar och idéer. Välj ut en idé som är extra intressant och skriv ner fler, mer detaljerade punkter och minnen gällande just den händelsen. Ofta dyker det upp minnen och detaljer som man helt glömt bort. I många fall har man – medvetet eller omedvetet – putsat på minnet och ”förbättrat” historien, men försök vara så ärlig som möjligt. Inte för andras, utan för din egen skull. Och ta gärna med känslor du upplevt i samband med händelsen du valt då de kan hjälpa dig att få mer djup i den slutgiltiga texten.

Se i detta skede också till att specificera din idé så att den inte är för bred. Fokusera på en specifik händelse (ett minne), inte enbart en viss person eller ett livsstadium.

3. Börja skriva: Sätt pennan på pappret. Du har din idé, dina mer specifika punkter till den, och där med en struktur över vad du ska skriva om. Bry dig inte så mycket om grammatik och stavning utan fokusera på innehållet. Kommer du på något nytt medan du skriver, ta med det också! Börja gärna texten ”mitt i en händelse” för att göra inledningen intressant och fyll sedan på med bakgrundshistorien. Då blir det mera intressant för läsaren än om man börjar från början, som sällan är det mest intressanta.

4. Putsa: Dags att fixa till texten. Ta bort sådant som inte är relevant för resten av innehållet, flytta runt på saker och lägg till för att skapa sammanhang och intresse. Fixa slutligen till språket.

När du är nöjd med din text är det fritt fram att lägga den i skrivbordslådan, publicera den eller göra vad du vill med den. Men kasta den inte! Du kommer vara glad för att du sparat den när du återläser den om några år ;)

Såhär gjorde en av Skrivguidens läsare: Eva-Kerstin Johansson kontaktade Skrivguiden för hjälp och inspiration. Det resulterade i ett färdigt manus. Här berättar hon själv om processen.

Övning: Skriv ett utkast

Struktur är bra, men det kan även vara fördelaktigt att bara hoppa rakt in i saker och ting. En bra övning är därför att komma på en idé – använd första punkten ovan som hjälp – och sedan bara börja skriva! Det blir därför övningen för detta ämne: att bara sätta igång och skriva. Ofta ger sig gamla minnen då till känna, saker man helt hade glömt bort, och nya idéer kanske uppstår. Förhoppningsvis kommer detta att leda till en färdig text någon gång i framtiden, men huvudsaken är att du kommer igång.

Utöka även med att skriva memoarer från olika skeden av livet: barndomen, tonåren, tidiga och sena medelåldern, osv. Att skriva från olika stadier i liver ger en nya perspektiv på livet.

Annonser

Kommentarer inaktiverade.